MORRIS & WOLSELEY HISTORIK

 

På denna sida ska vi försöka redogöra hur många Morris och Wolseley modeller som har tillverkats från början till slutet. Lite historik kommer också att komma. Men vi kommer endast att redogöra för vilka modeller som har funnits utan att gå in på fakta om alla. Det skulle ta alldeles för lång tid och kräva mycket utrymme. Några av dessa finns redan här på hemsidan, och några till kommer säkert.

Men vi hoppas att denna sida ska bli trevlig för kalenderbitare.


Morris historik

1913 - 1939:

William Richard Morris hade först sålt 
cyklar och sedan bilar i Oxford i sitt företag Morris Garages, innan han började tillverka bilar under eget namn 1913. Tillverkningen startade i Cowley, strax utanför Oxford. Morris var inspirerad av Henry Ford och till skillnad från de flesta andra brittiska tillverkare köpte han in delarna till sin Oxford-modell från utomstående underleverantörer. På så sätt kunde man pressa priserna och Morris var snart Storbritanniens största biltillverkare. Morris modeller vidareutvecklades under tjugotalet och sedan W R Morris köpt Wolseley 1927 började bilarna använda Wolseleys avancerade toppventilsmotorer med överliggande kamaxel. För att konkurrera med Austin Seven introducerades Minor-modellen. Den blev ingen framgång, men låg till grund för MG Midget. I början av trettiotalet övertog Austin förstaplatsen i försäljningsstatistiken. Leonard Lord, Morris nye chef, såg till att utöka modellprogrammet för att kunna möta konkurrensen och såg till att ägandet av MG och Wolseley övergick från W R Morris som privatperson och samlades i Nuffield Organisation. Lord lämnade Morris 1936 för huvudkonkurrenten Austin efter en kontrovers med W R Morris.

1940 - 1967:

Efter andra världskriget presenterade Morris flera nya modeller konstruerade av Alec Issigonis, bland annat Morris Minor och företaget återtog positionen som Storbritanniens största tillverkare. Men efter den kraftansträngningen gick luften ur företaget och när man 1952 gick samman med forna huvudkonkurrenten Austin i British Motor Corporation var det Austin som snabbt tog över ledningen. I samband med den rationalisering av modellprogrammen som följde, raderades skillnaden mellan de två märkena snart ut och Morris bilar blev rena kopior av motsvarande Austin-vagnar.

1968 - 1984:

Sedan British Leyland Motor Corporation bildats 1968 blev forna BMC till Austin-Morris Division. Man beslutade att Morris-namnet bara skulle användas på bakhjulsdrivna bilar och från 1971 återstod endast Morris Marina på programmet. Den efterträddes av den ansiktslyftna Ital, och när denna i sin tur ersattes av Austin Montego 1984, gick märket Morris i graven.

Källor (Wikipedia):

Stora billexikonet, red. G N Georgano, svensk
övers.
Björn-Eric Lindh 1982. ISBN 91-86442-00-7
The Cars of BMC, av Graham Robson, 1987. ISBN 1-988970-41-5

Här nedan följer några Morrismodeller:

1913–1926: Morris Oxford (Bullnose)
1915–1935: Morris Cowley
1920–1929: Morris Six
1926–1935: Morris Oxford
1928–1932: Morris Minor
1931–1933: Morris Major
1929–1935: Morris Isis
1933–1939: Morris 21/25
1935–1939: Morris 12/4, 12
1935–1939: Morris 14
1935–1948: Morris 8
1933–1948: Morris 10/4, 10
1948–1952: Morris Minor MM
1952–1956: Morris Minor series II
1955–1971: Morris Minor 1000
1948–1954: Morris Oxford MO
1948–1953: Morris Six MS
1954–1971: Morris Oxford series II, III, IV, V, VI
1954–1959: Morris Cowley
1955–1958: Morris Isis
1957–1960: Morris Marshal (BMC Australien)
1958–1964: Morris Major (BMC Australien)
1959–1969: Morris Mini Minor
1964–1968: Morris Mini Moke (England)
1966–1973: Morris Mini Moke (Australien)
1962–1971: Morris 1100
1967–1971: Morris 1300
1969–1972: Morris 1500 (Australien)
1966–1975: Morris 1800
1972–1975: Morris 2200
1969–1972: Morris Nomad (Australien)
1971–1980: Morris Marina
1980–1984: Morris Ital

Wolseley historik


1896 - 1918:


Wolseley hade grundats i Australien på 1880-talet för att bygga fårklippningsmaskiner. Herbert Austin skickades till Birmingham för att starta upp en brittisk filial. Väl på plats fattade han intresse för billtillverkning och hans första modell stod klar 1896. Bildelen av verksamheten såldes till vapentillverkaren Vickers 1901. Austin kom snart i konflikt med de nya ägarna angående bilarnas konstruktion och lämnade företaget 1905 för att bygga bilar under eget namn. Som ersättare tog man i J D Siddeley och företagets bilar såldes under resten av första årtiondet som Wolseley-Siddeley.

1919 - 1939:

Under första världskriget byggde Wolseley flygmotorer från Hispano-Suiza. Efter kriget drog man nytta erfarenheten och byggde moderna motorer med överliggande kamaxel och demonterbart topplock. 1926 gick Wolseley i konkurs och Vickers sålde företaget till William Richard Morris, efter ett anbudsförfarande där även Austin varit intresserade. W R Morris ägde Wolseley som privatperson och först i mitten av trettiotalet blev företaget officiellt en del av Nuffield Organisation. Men Wolseleys toppventilsmotorer spreds snart till Morris och MG. Under trettiotalet reducerades Wolseley gradvis till en lyxigare variant av Morris. 1933 kom för första gången det inifrån belysta kylarmärke, som framöver skulle känneteckna Wolseley. 1937 köpte Scotland Yard ett antal 18 hp, vilket blev starten på en trettioårig tradition bland brittiska polisen, att använda Wolseleys sexor som patrullbilar.

1940 - 1967:

Efter andra världskriget flyttades produktionen till Morris-fabriken i Cowley. Wolseleys första efterkrigsbilar var mycket lika motsvarande Morris-version, men hade fortfarande motorer med överliggande kamaxel. Sedan British Motor Corporation bildats 1952, blev släktskapet med övriga BMC-produkter alltmer tydligt. Wolseley-bilarna blev en ”finare” version med allmänt bättre utrustning och traditionell brittisk inredning med läder och trä.

1968 - 1975:

Efter bildandet av British Leyland Motor Corporation 1968, satsades allt mindre resurser på Wolseley. Sista bilen presenterades våren 1975 och var som vanligt en lyxigare version av motsvarande Austin och Morris. Ett halvår senare rationaliserades serien till en enda Princess-modell och märket Wolseley upphörde att existera.);

Här nedan följer några Wolseley modeller:

1896: Wolseley Tricycle
1902: Wolseley 10 hp
1920-1924: Wolseley 10
1920-1927: Wolseley 15
1927: Wolseley 16/45 Viper
1931: Wolseley Hornet
1934-1935: Wolseley Nine
1935-1936: Wolseley Wasp
1936: Wolseley 18 hp
1936-1937: Wolseley 10/40
1936-1939: Wolseley 12/48
1939-1939: Wolseley Ten);

Sex-cylindriga:

1920-1924: Wolseley 20
1930-1936: Wolseley Hornet OHC
1927-1932: Wolseley Viper (car)
1928-1930: Wolseley 12/32
1930-1935: Wolseley 21/60
1933-1935: Wolseley Sixteen
1935-1936: Wolseley Fourteen
1935-1935: Wolseley Eighteen
1936-1938: Wolseley 14/56
1937-1938: Wolseley 18/80
1935-1937: Wolseley Super Six 16HP, 21HP, 25HP
1938-1941: Wolseley 14/60
1938-1941: Wolseley 16/65
1938-1941: Wolseley 18/85 (även tillverkad 1944, för militärt bruk)
1937-1940: Wolseley 16HP, 21HP, 25HP);

Åtta-cylindriga:

1928-1931: Wolseley 21/60 Straight Eight Overhead Cam 2700cc (536 
producerade);

Fyr-cylindriga:

1939-1948: Wolseley Ten (Morris Ten)
1937-1948: Wolseley 12/48 (Efterkrigs versionen var Series III)
1946-1948: Wolseley Eight (liknande Morris Eight Series E)
1947-1955: Wolseley Oxford Taxi (Morris Commercial design)
1948-1953: Wolseley 4/50 (liknande Morris Oxford MO)
1952-1956: Wolseley 4/44
1956-1958: Wolseley 15/50 (MG Magnette ZB)
1957-1965: Wolseley 1500 (liknande Riley One-Point-Five, baserad på Morris 
Minor)
1958-1961: Wolseley 15/60 (Austin A55 (Mark 2) Cambridge)
1961-1969: Wolseley Hornet (liknande Riley Elf, baserad på Mini)
1961-1971: Wolseley 16/60 (Austin A60 Cambridge)
1965-1974: Wolseley 1100/1300 (BMC ADO16)
1967-1971: Wolseley 18/85 (BMC ADO17);

Sex-cylindriga:

1938-1948: Wolseley 14/60 (Efterkrigsversionen var Series III)
1938-1948: Wolseley 18/85 (Efterkrigsversionen var Series III)
1938-1948: Wolseley 25 (Efterkrigsversionen var Series III)
1948-1954: Wolseley 6/80 (Morris Six)
1954-1959: Wolseley 6/90 (Riley Pathfinder/Riley Two-Point-Six)
1959-1961: Wolseley 6/99 (Austin A99 Westminster)
1961-1968: Wolseley 6/110 (Austin A110 Westminster)
1962-1965: Wolseley 24/80 (Australisk version av 15/60 och 16/60, men sex-
cylindrig; liknande Austin Freeway)
1972-1975: Wolseley Six (BMC ADO17)
Mars-Oktober 1975: Wolseley saloon (18–22 series));

Även tillverkade (datum ej säkra):

Wolseley 4/60 (Holländsk version av 16/60)
Wolseley 300 (Dansk version av 6/99 och 6/110));

Källor (Wikipedia):

Stora billexikonet, red.
G N Georgano, svensk övers. Björn-Eric Lindh 1982. ISBN 91-86442-00-7
The Cars of BMC, av Graham Robson, 1987.
ISBN 1-988970-41-5);



 

 

www.morriswolseley.se © 2011